överväga
Swedish edit
Etymology edit
Verb edit
överväga (present överväger, preterite övervägde, supine övervägt, imperative överväg)
- to consider, to weigh over; to evaluate multiple options
- to dominate, to outweigh; to be of larger size, weight, importance or numbers
Conjugation edit
Conjugation of överväga (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | överväga | övervägas | ||
| Supine | övervägt | övervägts | ||
| Imperative | överväg | — | ||
| Imper. plural1 | övervägen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | överväger | övervägde | övervägs, överväges | övervägdes |
| Ind. plural1 | överväga | övervägde | övervägas | övervägdes |
| Subjunctive2 | överväge | övervägde | överväges | övervägdes |
| Participles | ||||
| Present participle | övervägande | |||
| Past participle | övervägd | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||