förbehålla
Swedish edit
Etymology edit
Borrowed from Middle Low German vorbeholden or German vorbehalten, equivalent to för- + behålla. Compare Danish forbeholde.
Verb edit
förbehålla (present förbehåller, preterite förbehöll, supine förbehållit, imperative förbehåll)
- to reserve, to make a reservation (to reduce the effect of a promise)
- 1906, August Strindberg, Nya svenska öden : Hövdingaminnen : Vasa-arvet:
- Han beviljade lutheranerna i Sverige full religionsfrihet, men förbehöll sig motsvarande frihet åt sig och de sina, vilket dock vägrades honom.
- He granted the Lutherans in Sweden full freedom of religion, but reserved the corresponding freedom for himself and his own, which however was refused.
Conjugation edit
Conjugation of förbehålla (class 7 strong)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | förbehålla | förbehållas | ||
| Supine | förbehållit | förbehållits | ||
| Imperative | förbehåll | — | ||
| Imper. plural1 | förbehållen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | förbehåller | förbehöll | förbehålls, förbehålles | förbehölls |
| Ind. plural1 | förbehålla | förbehöllo | förbehållas | förbehöllos |
| Subjunctive2 | förbehålle | förbehölle | förbehålles | förbehölles |
| Participles | ||||
| Present participle | förbehållande | |||
| Past participle | förbehållen | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||