känna igen
Swedish edit
Pronunciation edit
Verb edit
känna igen (present känner igen, preterite kände igen, supine känt igen, imperative känn igen)
- to recognize
- Jag känner igen det där huset ― I recognize that house
Conjugation edit
Conjugation of känna (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | känna igen | kännas igen | ||
| Supine | känt igen | känts igen | ||
| Imperative | känn igen | — | ||
| Imper. plural1 | kännen igen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | känner igen | kände igen | känns igen, kännes igen | kändes igen |
| Ind. plural1 | känna igen | kände igen | kännas igen | kändes igen |
| Subjunctive2 | känne igen | kände igen | kännes igen | kändes igen |
| Participles | ||||
| Present participle | igenkännande | |||
| Past participle | igenkänd | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||