köra upp
Swedish edit
Verb edit
köra upp (present kör upp, preterite körde upp, supine kört upp, imperative kör upp)
- (intransitive) to do a driving test
- Jag kör upp imorgon
- I'm doing my driving test tomorrow
- (colloquial, vulgar) to shove up (one's ass or the like)
- Den där kan du köra upp
- You can shove that one
Conjugation edit
Conjugation of köra (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | köra upp | köras upp | ||
| Supine | kört upp | körts upp | ||
| Imperative | kör upp | — | ||
| Imper. plural1 | kören upp | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | kör upp | körde upp | körs upp, köres upp | kördes upp |
| Ind. plural1 | köra upp | körde upp | köras upp | kördes upp |
| Subjunctive2 | köre upp | körde upp | köres upp | kördes upp |
| Participles | ||||
| Present participle | uppkörande | |||
| Past participle | uppkörd | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||