pudibundus
Latin
Etymology
From pudet (“it shames”).
Adjective
pudibundus m (feminine pudibunda, neuter pudibundum); first/second declension
Inflection
| Number | Singular | Plural | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Case \ Gender | Masculine | Feminine | Neuter | Masculine | Feminine | Neuter | |
| nominative | pudibundus | pudibunda | pudibundum | pudibundī | pudibundae | pudibunda | |
| genitive | pudibundī | pudibundae | pudibundī | pudibundōrum | pudibundārum | pudibundōrum | |
| dative | pudibundō | pudibundae | pudibundō | pudibundīs | pudibundīs | pudibundīs | |
| accusative | pudibundum | pudibundam | pudibundum | pudibundōs | pudibundās | pudibunda | |
| ablative | pudibundō | pudibundā | pudibundō | pudibundīs | pudibundīs | pudibundīs | |
| vocative | pudibunde | pudibunda | pudibundum | pudibundī | pudibundae | pudibunda | |
Synonyms
- (blushing): pudōricolor
- (shamefaced): pudēns, pudīcus, pudōrātus, pudōrōsus, suffūsus
- (shameful): pudibilis
Related terms
Related terms
Descendants
- Italian: pudibondo