rättfärdig
Swedish edit
Etymology edit
From Old Swedish rætfærdhogher, from Old Norse réttferðugr, from Middle Low German rechtverdich, source of German rechtfertigen, Danish retfærdig, Norwegian rettferdig.
Adjective edit
rättfärdig
- righteous
- Kanhända finnas femtio rättfärdiga i staden
- Peradventure there be fifty righteous within the city (Genesis 18:24)
- Kanhända finnas femtio rättfärdiga i staden
Declension edit
| Inflection of rättfärdig | |||
|---|---|---|---|
| Indefinite | Positive | Comparative | Superlative2 |
| Common singular | rättfärdig | mer rättfärdig | mest rättfärdig |
| Neuter singular | rättfärdigt | mer rättfärdigt | mest rättfärdigt |
| Plural | rättfärdiga | mer rättfärdiga | mest rättfärdiga |
| Masculine plural3 | rättfärdige | mer rättfärdiga | mest rättfärdiga |
| Definite | Positive | Comparative | Superlative |
| Masculine singular1 | rättfärdige | mer rättfärdige | mest rättfärdige |
| All | rättfärdiga | mer rättfärdiga | mest rättfärdiga |
| 1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic | |||
Derived terms edit
References edit
- rättfärdig in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- rättfärdig in Svensk ordbok (SO)
- rättfärdig in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
- rättfärdig in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)