skönmålning

Swedish

Etymology

From skönmåla +‎ -ning.

Noun

skönmålning c

1. verbal noun of skönmåla

Declension

Declension of skönmålning
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	skönmålning	skönmålningen	skönmålningar	skönmålningarna
Genitive	skönmålnings	skönmålningens	skönmålningars	skönmålningarnas

Further reading

• skönmålning in Svenska Akademiens ordböcker