utgång

Swedish

FWOTD - 17 October 2012

Pronunciation

• IPA: /`ʉːtgɔŋ/

• audio

  (file)

Noun

utgång c

1. Exit, way out (to be used by pedestrians).
   • 1998, Svenska Folkbibeln, Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Ezekiel 48:30:

     Följande utgångar skall staden ha: På norra sidan skall den mäta 4 500 alnar.

     These will be the exits of the city: Beginning on the north side, which is 4,500 cubits long.

2. (card games) A move which causes the player to finish, e.g. by exceeding a certain number of points.

Declension

Declension of utgång

	singular		plural
Common	indefinite	definite	indefinite	definite
nominative	utgång	utgången	utgångar	utgångarna
genitive	utgångs	utgångens	utgångars	utgångarnas

See also

• ut
• gång
• gå ut

Antonyms

• ingång
• utfart