Swedish edit

Alternative forms edit

Etymology edit

vardag +‎ -lig

Adjective edit

vardaglig (comparative vardagligare, superlative vardagligast)

  1. everyday, casual, mundane

Usage notes edit

Corresponds to colloquial in dictionaries.

Declension edit

Inflection of vardaglig
Indefinite Positive Comparative Superlative2
Common singular vardaglig vardagligare vardagligast
Neuter singular vardagligt vardagligare vardagligast
Plural vardagliga vardagligare vardagligast
Masculine plural3 vardaglige vardagligare vardagligast
Definite Positive Comparative Superlative
Masculine singular1 vardaglige vardagligare vardagligaste
All vardagliga vardagligare vardagligaste
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.
2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
3) Dated or archaic

See also edit

References edit