överträffa
Swedish edit
Etymology edit
Borrowed from German übertreffen. By surface analysis, över- (“over-”) + träffa (“hit”). Attested since 1627.
Verb edit
överträffa (present överträffar, preterite överträffade, supine överträffat, imperative överträffa)
- to be greater in some (positive) respect; to exceed, to surpass, to outdo, to one up
- Blöjans uppsugningsförmåga överträffar t.o.m. den hyllade konkurrentens
- The absorbency of the diaper even surpasses that of its acclaimed competitor
- Festen överträffade alla förväntningar
- The party surpassed all expectations
- Han försökte alltid överträffa andra
- He always tried to outdo others
- Vi trodde vi hittat den sämsta pizzerian, men den vi upptäckte igår överträffar allt i ren sunkighet
- We thought we had found the worst pizzeria, but the one we discovered yesterday surpasses everything in pure shabbiness (semi-ironic negative usage)
Conjugation edit
Conjugation of överträffa (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | överträffa | överträffas | ||
| Supine | överträffat | överträffats | ||
| Imperative | överträffa | — | ||
| Imper. plural1 | överträffen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | överträffar | överträffade | överträffas | överträffades |
| Ind. plural1 | överträffa | överträffade | överträffas | överträffades |
| Subjunctive2 | överträffe | överträffade | överträffes | överträffades |
| Participles | ||||
| Present participle | överträffande | |||
| Past participle | överträffad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||