avstyrka

Swedish

Etymology

Compound of av +‎ styrka.

Verb

avstyrka (present avstyrker, preterite avstyrkte, supine avstyrkt, imperative avstyrk)

1. object, oppose, recommend against

   Antonym: tillstyrka

Conjugation

Conjugation of avstyrka (weak)

	Active		Passive
Infinitive	avstyrka		avstyrkas
Supine	avstyrkt		avstyrkts
Imperative	avstyrk		—
Imper. plural1	avstyrken		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	avstyrker	avstyrkte	avstyrks, avstyrkes	avstyrktes
Ind. plural1	avstyrka	avstyrkte	avstyrkas	avstyrktes
Subjunctive2	avstyrke	avstyrkte	avstyrkes	avstyrktes
	Participles
Present participle	avstyrkande
Past participle	avstyrkt
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Further reading

• avstyrka in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• avstyrka in Svensk ordbok (SO)
• avstyrka in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)