övermanna
Swedish
editVerb
editövermanna (present övermannar, preterite övermannade, supine övermannat, imperative övermanna)
- to physically overpower (someone) and bring (them) under control
- Han övermannades av vakterna
- He was overpowered by the guards
- (figuratively) to overwhelm, to overpower (more generally)
- Tröttheten övermannade oss
- Tiredness overwhelmed us
Conjugation
editConjugation of övermanna (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | övermanna | övermannas | ||
| Supine | övermannat | övermannats | ||
| Imperative | övermanna | — | ||
| Imper. plural1 | övermannen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | övermannar | övermannade | övermannas | övermannades |
| Ind. plural1 | övermanna | övermannade | övermannas | övermannades |
| Subjunctive2 | övermanne | övermannade | övermannes | övermannades |
| Participles | ||||
| Present participle | övermannande | |||
| Past participle | övermannad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||