befälhavare

Swedish

Etymology

befäl +‎ -havare

Compare also German Befehlshaber and Dutch bevelhebber

Pronunciation

• Audio:

  (file)

Noun

befälhavare c

1. a commander, a person being in command (on a ship, in the military)

Declension

Declension of befälhavare
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	befälhavare	befälhavaren	befälhavare	befälhavarna
Genitive	befälhavares	befälhavarens	befälhavares	befälhavarnas

Related terms

• befälhavande
• överbefälhavare

Further reading

• befälhavare in Svensk ordbok.