bevittning

Swedish

Etymology

From bevittna +‎ -ing.

Noun

bevittning c

1. witnessing
2. (law) signing, certification

Declension

Declension of bevittning
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	bevittning	bevittningen	bevittningar	bevittningarna
Genitive	bevittnings	bevittningens	bevittningars	bevittningarnas

Further reading

• bevittning in Svenska Akademiens ordböcker