Old English

edit

Etymology

edit

From Proto-Germanic *breuþaną (to fall into ruin, decay).

Pronunciation

edit
  • IPA(key): /ˈbre͜oː.θɑn/, [ˈbre͜oː.ðɑn]

Verb

edit

brēoþan

  1. to decay, waste away

Conjugation

edit

Derived terms

edit

Descendants

edit
  • Middle English: breothen, brethen

References

edit