självrådighet

Swedish

Etymology

självrådig +‎ -het

Noun

självrådighet c

1. self-will, self-willedness

Declension

Declension of självrådighet
	Uncountable
	Indefinite	Definite
Nominative	självrådighet	självrådigheten	—	—
Genitive	självrådighets	självrådighetens	—	—

Synonyms

• egenmäktighet
• maktfullkomlighet

References

• självrådighet in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• självrådighet in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)