ställningskrig

Swedish

Etymology

Calque of German Stellungskrieg, equivalent to ställning +‎ -s- +‎ krig. Attested since 1900. Compare Dutch stellingenoorlog.

Noun

ställningskrig n

1. (military) war of position (war conducted based on fixed, fortified positions, e.g. trench warfare)

Declension

Declension of ställningskrig
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	ställningskrig	ställningskriget	ställningskrig	ställningskrigen
Genitive	ställningskrigs	ställningskrigets	ställningskrigs	ställningskrigens

References

• ställningskrig in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• ställningskrig in Svensk ordbok (SO)
• ställningskrig in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)