Estonian edit

Etymology edit

From Proto-Finnic *säkä, from Proto-Finno-Ugric *śäkä. Cognate with Northern Mansi [script needed] (siɣ, burbot).

Noun edit

säga (genitive säga, partitive säga)

  1. catfish

Declension edit

Declension of säga (ÕS type 17/elu, no gradation)
singular plural
nominative säga sägad
accusative nom.
gen. säga
genitive sägade
partitive säga sägasid
illative säkka
sägasse
sägadesse
inessive sägas sägades
elative sägast sägadest
allative sägale sägadele
adessive sägal sägadel
ablative sägalt sägadelt
translative sägaks sägadeks
terminative sägani sägadeni
essive sägana sägadena
abessive sägata sägadeta
comitative sägaga sägadega

References edit

Further reading edit

  • säga”, in [EKSS] Eesti keele seletav sõnaraamat [Descriptive Dictionary of the Estonian Language] (in Estonian) (online version), Tallinn: Eesti Keele Sihtasutus (Estonian Language Foundation), 2009

Swedish edit

Alternative forms edit

Etymology edit

From Old Swedish sæghia, sighia, from Old Norse segja, from Proto-Germanic *sagjaną, ultimately from Proto-Indo-European *sekʷ-. Cognate with Norwegian Bokmål si, Norwegian Nynorsk seie, Danish sige, German sagen and English say.

Pronunciation edit

  • IPA(key): /²sɛjːa/
  • audio (Gotland):(file)
  • Rhymes: -²ɛja

Verb edit

säga (present säger, preterite sade or (informal) sa, supine sagt, imperative säg)

  1. to say
    Jag sa hej till honom
    I said hi to him
    Det är svårt att säga exakt vilket djur det är
    It is hard to say exactly what animal it is
  2. to tell
    Säg mig vad du heter
    Tell me your name
    Säg inte att det är sant!
    Don't tell me / say it's true!
  3. (passive voice) to be said
    Det sägs att det spökar på slottet
    The castle is said to be haunted ("It is said that it is haunted in the castle")

Conjugation edit

The past tense forms sa and sas are somewhat informal.

Derived terms edit

See also edit

References edit

Anagrams edit