förvänta

Swedish

förvänta (present förväntar, preterite förväntade, supine förväntat, imperative förvänta)

(reflexive) to expect
Jag förväntar mig att alla gör sitt bästa på detta provet.
I expect everyone to do their best on this test.

Conjugation of förvänta (weak)

	Active		Passive
Infinitive	förvänta		förväntas
Supine	förväntat		förväntats
Imperative	förvänta		—
Imper. plural¹	förvänten		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	förväntar	förväntade	förväntas	förväntades
Ind. plural¹	förvänta	förväntade	förväntas	förväntades
Subjunctive²	förvänte	förväntade	förväntes	förväntades
	Participles
Present participle	förväntande
Past participle	förväntad
¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.