härlighet

Swedish

Etymology

härlig +‎ -het

Noun

härlighet c

1. (countable, uncountable) delight

   ett land välsignat med alla Söderns härligheter

   a country blessed with all the delights of the South (Strindberg)

2. (chiefly religion, uncountable) glory, majesty, splendor

   Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet kringstrålade dem; och de blevo mycket förskräckta

   And, lo, the angel of the Lord came upon them, and the glory of the Lord shone round about them: and they were sore afraid. (Luke 2:9)

Declension

Declension of härlighet
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	härlighet	härligheten	härligheter	härligheterna
Genitive	härlighets	härlighetens	härligheters	härligheternas

References

• härlighet in Svensk ordbok (SO)
• härlighet in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)