kännas
Swedish edit
Etymology edit
Passive of känna. Literally, "to be felt."
Verb edit
kännas (present känns, preterite kändes, supine känts, imperative känns)
- (deponent) to feel (a particular way, of something)
- Det kändes bra
- It felt good
- Kaninen känns mjuk
- The rabbit feels soft
- Det känns som sommar idag
- It feels like summer today
- Hur känns det?
- How does it feel?
- Det kändes nödvändigt
- It felt necessary
Conjugation edit
Conjugation of kännas (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | — | kännas | ||
| Supine | — | känts | ||
| Imperative | — | känns | ||
| Imper. plural1 | — | kännens | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | — | — | känns, kännes | kändes |
| Ind. plural1 | — | — | kännas | kändes |
| Subjunctive2 | — | — | kännes | kändes |
| Participles | ||||
| Present participle | — | |||
| Past participle | — | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||
Related terms edit
Verb edit
kännas
- passive infinitive of känna
- Det kändes på lukten att mjölken var sur
- You could tell by the smell that the milk had gone bad
References edit
- kännas in Svensk ordbok (SO)
- känna in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- känna in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)