omisstänksam

Swedish

Etymology

From o- +‎ misstänksam.

Adjective

omisstänksam (comparative mer omisstänksam, superlative mest omisstänksam)

1. unsuspecting

Declension

Inflection of omisstänksam
Indefinite	Positive	Comparative	Superlative2
Common singular	omisstänksam	mer omisstänksam	mest omisstänksam
Neuter singular	omisstänksamt	mer omisstänksamt	mest omisstänksamt
Plural	omisstänksamma	mer omisstänksamma	mest omisstänksamma
Masculine plural3	omisstänksamme	mer omisstänksamma	mest omisstänksamma
Definite	Positive	Comparative	Superlative
Masculine singular1	omisstänksamme	mer omisstänksamme	mest omisstänksamme
All	omisstänksamma	mer omisstänksamma	mest omisstänksamma
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic

Derived terms

• omisstänksamhet

Further reading

• omisstänksam in Svenska Akademiens ordböcker