Dutch edit

Etymology edit

Borrowed from Middle French vagabond, from Latin vagabundus.

Pronunciation edit

  • IPA(key): /ˈvaː.ɣəˌbɔnt/
  • (file)
  • Hyphenation: va‧ge‧bond

Noun edit

vagebond m (plural vagebonden, diminutive vagebondje n)

  1. vagabond, vagrant
  2. scoundrel, rogue

Descendants edit

  • Afrikaans: vabond