äpple

See also: Apple and apple

Swedish

äpplen

Etymology

From Old Norse epli, from Proto-Germanic *apaliją, *apluz (“apple, fruit”), from Proto-Indo-European *h₂ébōl.

Pronunciation

• IPA^(key): /ˈɛpˌlɛ/

• Audio:

  (file)

• Audio:

  (file)

Noun

äpple n

1. an apple (fruit)

   Synonyms: (rare) pall, (rare) paller

   äta ett äpple

   eat an apple

   ett äpple om dagen håller doktorn borta

   an apple a day keeps the doctor away

Usage notes

In compounds, the form äppel- is more common (though äpple- is considered standard as well).

Declension

Declension of äpple
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	äpple	äpplet	äpplen	äpplena
Genitive	äpples	äpplets	äpplens	äpplenas

Derived terms

• adamsäpple
• erisäpple
• galläpple
• granatäpple
• stridsäpple
• vinteräpple
• äppelbit
• äppelblad
• äppelblom
• äppelblomma
• äppelcider
• äppelgelé
• äppeljuice
• äppelkaka
• äppelkart
• äppelkindad
• äppelknyckarbyxor
• äppelkäck
• äppelkärna
• äppelmos
• äppelmunk
• äppelmust
• äppelpaj
• äppelskal
• äppelskrott
• äppelskörd
• äppelsort
• äppelsyra
• äppelträd
• äppelvin
• äppelvinäger
• äpplecider
• äpplejuice
• äpplen och päron

 

See also

• frukt (“fruit”)

References

• äpple in Svensk ordbok (SO)
• äpple in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• Svensk MeSH