återfukta
Swedish edit
Etymology edit
From åter (“again”) + fukta (“moisten”).
Verb edit
återfukta (present återfuktar, preterite återfuktade, supine återfuktat, imperative återfukta)
- to remoisten, to remoisturize
Conjugation edit
Conjugation of återfukta (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | återfukta | återfuktas | ||
| Supine | återfuktat | återfuktats | ||
| Imperative | återfukta | — | ||
| Imper. plural1 | återfukten | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | återfuktar | återfuktade | återfuktas | återfuktades |
| Ind. plural1 | återfukta | återfuktade | återfuktas | återfuktades |
| Subjunctive2 | återfukte | återfuktade | återfuktes | återfuktades |
| Participles | ||||
| Present participle | återfuktande | |||
| Past participle | återfuktad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||