återställa
Swedish edit
Etymology edit
Verb edit
återställa (present återställer, preterite återställde, supine återställt, imperative återställ)
- to restore
- Hon är helt återställd efter olyckan
- She has fully recovered from the accident
- to reset (settings or the like)
- (formal) to return (something)
Conjugation edit
Conjugation of återställa (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | återställa | återställas | ||
| Supine | återställt | återställts | ||
| Imperative | återställ | — | ||
| Imper. plural1 | återställen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | återställer | återställde | återställs, återställes | återställdes |
| Ind. plural1 | återställa | återställde | återställas | återställdes |
| Subjunctive2 | återställe | återställde | återställes | återställdes |
| Participles | ||||
| Present participle | återställande | |||
| Past participle | återställd | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||