öppettid

Swedish

Etymology

Compound of öppet +‎ tid. First attested in 1958.

Noun

öppettid c

1. opening hours

Declension

Declension of öppettid
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	öppettid	öppettiden	öppettider	öppettiderna
Genitive	öppettids	öppettidens	öppettiders	öppettidernas

Further reading

• öppettid in Svenska Akademiens ordböcker