överhuvud

Swedish

Etymology

över +‎ huvud. Compare German Oberhaupt, Dutch opperhoofd, Norwegian Bokmål overhode.

Pronunciation

• Audio:

  (file)

Noun

överhuvud n

1. head (person who leads, rules, or is in charge)

   påven är katolska kyrkans överhuvud

   the Pope is the head of the Catholic Church

Declension

Declension of överhuvud
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	överhuvud	överhuvudet	överhuvuden	överhuvudena
Genitive	överhuvuds	överhuvudets	överhuvudens	överhuvudenas

Derived terms

• statsöverhuvud

Adverb

överhuvud (not comparable)

1. Alternative form of över huvud

   Synonym: överhuvudtaget

References

• överhuvud in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• överhuvud in Svensk ordbok (SO)
• överhuvud in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)