bändning

Swedish

Etymology

From bända +‎ -ning.

Noun

bändning c

1. prying

Declension

Declension of bändning
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	bändning	bändningen	bändningar	bändningarna
Genitive	bändnings	bändningens	bändningars	bändningarnas

Further reading

• bändning in Svenska Akademiens ordböcker