böjlighet

Swedish

Etymology

From böjlig +‎ -het.

Noun

böjlighet c (uncountable)

1. bendability, flexibility

Declension

Declension of böjlighet
	Uncountable
	Indefinite	Definite
Nominative	böjlighet	böjligheten	—	—
Genitive	böjlighets	böjlighetens	—	—

Further reading

• böjlighet in Svenska Akademiens ordböcker