färdmedel

Swedish

Etymology

färd (“journey”) +‎ medel (“means”)

Noun

färdmedel n

1. a means of transport, a mode of transport (for people)

   Synonyms: fortskaffningsmedel, (more goods-centric) transportmedel

Declension

Declension of färdmedel
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	färdmedel	färdmedlet	färdmedel	färdmedlen
Genitive	färdmedels	färdmedlets	färdmedels	färdmedlens

References

• färdmedel in Svensk ordbok (SO)
• färdmedel in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• färdmedel in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)