förbarma
Swedish edit
Verb edit
förbarma (present förbarmar, preterite förbarmade, supine förbarmat, imperative förbarma)
- (reflexive, transitively with över) to take pity (on someone) (and help them)
- förbarma sig över någon och hjälpa dom
- take pity on someone and help them
- (religious) to have mercy
Conjugation edit
Conjugation of förbarma (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | förbarma | förbarmas | ||
| Supine | förbarmat | förbarmats | ||
| Imperative | förbarma | — | ||
| Imper. plural1 | förbarmen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | förbarmar | förbarmade | förbarmas | förbarmades |
| Ind. plural1 | förbarma | förbarmade | förbarmas | förbarmades |
| Subjunctive2 | förbarme | förbarmade | förbarmes | förbarmades |
| Participles | ||||
| Present participle | förbarmande | |||
| Past participle | — | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||