förkyla sig
Swedish
editVerb
editförkyla sig (present förkyler sig, preterite förkylde sig, supine förkylt sig, imperative förkyl sig)
- (reflexive) To catch cold
Conjugation
editConjugation of förkyl (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | förkyl sig | — | ||
| Supine | förkylt sig | — | ||
| Imperative | förkyl sig | — | ||
| Imper. plural1 | förkyen sig | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | förkylr sig | förkylde sig | — | — |
| Ind. plural1 | förkyl sig | förkylde sig | — | — |
| Subjunctive2 | förkye sig | förkylde sig | — | — |
| Participles | ||||
| Present participle | — | |||
| Past participle | — | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||