förskjuta

Swedish

Etymology

för- +‎ skjuta

Verb

förskjuta (present förskjuter, preterite försköt, supine förskjutit, imperative förskjut)

1. to shift (in time or location), to displace
2. to repudiate

Conjugation

Conjugation of förskjuta (class 2 strong)

	Active		Passive
Infinitive	förskjuta		förskjutas
Supine	förskjutit		förskjutits
Imperative	förskjut		—
Imper. plural1	förskjuten		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	förskjuter	försköt	förskjuts, förskjutes	försköts
Ind. plural1	förskjuta	försköto	förskjutas	förskötos
Subjunctive2	förskjute	försköte	förskjutes	förskötes
	Participles
Present participle	förskjutande
Past participle	förskjuten
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• förskjutning

References

• förskjuta in Svensk ordbok (SO)
• förskjuta in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• förskjuta in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)