förtrösta
Swedish edit
Verb edit
förtrösta (present förtröstar, preterite förtröstade, supine förtröstat, imperative förtrösta)
- (somewhat solemn) to trust, to have faith (that things will work out for the best, thanks to something)
Conjugation edit
Conjugation of förtrösta (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | förtrösta | förtröstas | ||
| Supine | förtröstat | förtröstats | ||
| Imperative | förtrösta | — | ||
| Imper. plural1 | förtrösten | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | förtröstar | förtröstade | förtröstas | förtröstades |
| Ind. plural1 | förtrösta | förtröstade | förtröstas | förtröstades |
| Subjunctive2 | förtröste | förtröstade | förtröstes | förtröstades |
| Participles | ||||
| Present participle | förtröstande | |||
| Past participle | — | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||