frågeställning

Swedish

Etymology

fråga +‎ ställa +‎ -ning. From the phrase ställa en fråga (“to pose a question”) there is no compound verb, but there are other derived terms such as frågeställare (“one who asks questions”)

Noun

frågeställning c

1. a problem, an issue (a set of questions)

Declension

Declension of frågeställning
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	frågeställning	frågeställningen	frågeställningar	frågeställningarna
Genitive	frågeställnings	frågeställningens	frågeställningars	frågeställningarnas