fröjd

Swedish

Etymology

From Old Swedish fryghþ, frygh, frøgdh, frøghdh, frøgd, frøghd, from Old Norse frygð, from Proto-Norse *ᚠᚱᛁᚷᚹᛁᚦᚢ (*friggwiþu), from Proto-Germanic *friwiþō; or possibly from *ᚠᚱᚢᚷᚹᛁᚦᚢ (*fruggwiþu), from Proto-Germanic *fruwiþō, both ultimately from Proto-Germanic *frawaz. Cognate with Elfdalian fröjð, Norwegian Nynorsk frygd, Danish fryd (whence also Norwegian Bokmål fryd and Norwegian Nynorsk fryd), Icelandic frygð and also German Freude which has influenced the modern meaning of the word in all Nordic languages.

Pronunciation

• IPA^(key): /ˈfrœjd/

• Audio:

  (file)

Noun

fröjd c

1. (something that provides) great, heartfelt joy; joy, delight, pleasure

   Här är allt frid och fröjd, ingen anledning till oro.

   Here everything is peace and joy, no reason for worry.

   Det har varit en fröjd att få spendera den här middagen med dig.

   It has been a great pleasure to spend this dinner with you.

   en fröjd för ögat

   a delight to the eyes (idiomatic)

Declension

Declension of fröjd
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	fröjd	fröjden	fröjder	fröjderna
Genitive	fröjds	fröjdens	fröjders	fröjdernas

Derived terms

• frid och fröjd (“peace and joy”)
• fröjdefull (poetic, somewhat dated)

Related terms

• fröjda
• fröjdas

See also

• fägnad
• glädje
• nöje

References

• fröjd in Svensk ordbok (SO)
• fröjd in Svenska Akademiens ordböcker
• fröjd in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)