genstörtighet

Swedish

Etymology

From genstörtig +‎ -het.

Noun

genstörtighet c (uncountable)

1. (archaic) obstinacy

Declension

Declension of genstörtighet
	Uncountable
	Indefinite	Definite
Nominative	genstörtighet	genstörtigheten	—	—
Genitive	genstörtighets	genstörtighetens	—	—

Further reading

• genstörtighet in Svenska Akademiens ordböcker