högaltare

Swedish

Etymology

Compound of hög +‎ altare.

Noun

högaltare n

1. high altar

Declension

Declension of högaltare
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	högaltare	högaltaret	högaltaren	högaltarna
Genitive	högaltares	högaltarets	högaltarens	högaltarnas

Declension of högaltare
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	högaltare	högaltaret	högaltare	högaltarna
Genitive	högaltares	högaltarets	högaltares	högaltarnas

Further reading

• högaltare in Svenska Akademiens ordböcker

Anagrams

• högtalare