hölja

See also: hølja and holja

Swedish

Etymology

From Old Swedish hylia, from Old Norse hylja, from Proto-Germanic *huljaną.

Pronunciation

• IPA^(key): /hœlja/

Verb

hölja (present höljer, preterite höljde, supine höljt, imperative hölj)

1. (dated) to cover

   vara höljd i dunkel

   be shrouded in darkness (be unknown, of a question or of how something will turn out or the like) – figurative

Conjugation

Conjugation of hölja (weak)

	Active		Passive
Infinitive	hölja		höljas
Supine	höljt		höljts
Imperative	hölj		—
Imper. plural1	höljen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	höljer	höljde	höljs, höljes	höljdes
Ind. plural1	hölja	höljde	höljas	höljdes
Subjunctive2	hölje	höljde	höljes	höljdes
	Participles
Present participle	höljande
Past participle	höljd
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Synonyms

• övertäcka, skyla

Derived terms

• dimhöljd
• ohöljd
• snöhöljd
• töckenhöljd
• vara höljt i dunkel

Related terms

• hölje

References

• hölja in Svensk ordbok (SO)
• hölja in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• hölja in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
• hölja in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)