Old English

edit

Etymology

edit

From Proto-West Germanic *huntōn.

Pronunciation

edit
  • IPA(key): /ˈxun.ti.ɑn/, [ˈhun.ti.ɑn]

Verb

edit

huntian

  1. to hunt

Conjugation

edit

Derived terms

edit
edit

Descendants

edit
  • Middle English: huntien, hunten, hounten