imitatör

Swedish

Etymology

Borrowed from French imitateur.

Noun

imitatör c

1. imitator, impersonator

Declension

Declension of imitatör
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	imitatör	imitatören	imitatörer	imitatörerna
Genitive	imitatörs	imitatörens	imitatörers	imitatörernas

Related terms

• imitation
• imitera

Further reading

• imitatör in Svenska Akademiens ordböcker