klarspråk

Swedish

Etymology

klar (“clear”) +‎ språk (“language”)

Noun

klarspråk n

1. plain and clear language

   att tala klarspråk

   to not mince words

Declension

Declension of klarspråk
	Uncountable
	Indefinite	Definite
Nominative	klarspråk	klarspråket	—	—
Genitive	klarspråks	klarspråkets	—	—

Related terms

• klartext

References

• klarspråk in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• klarspråk in Svensk ordbok (SO)