knackning

Swedish

Etymology

knacka +‎ -ning

Noun

knackning c

1. knocking

Declension

Declension of knackning
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	knackning	knackningen	knackningar	knackningarna
Genitive	knacknings	knackningens	knackningars	knackningarnas

Derived terms

• dörrknackning

Further reading

• knackning in Svenska Akademiens ordböcker