konsekrera
Swedish
editEtymology
editDerived from Latin cōnsecrāre.
Verb
editkonsekrera (present konsekrerar, preterite konsekrerade, supine konsekrerat, imperative konsekrera)
Conjugation
editConjugation of konsekrera (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | konsekrera | konsekreras | ||
| Supine | konsekrerat | konsekrerats | ||
| Imperative | konsekrera | — | ||
| Imper. plural1 | konsekreren | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | konsekrerar | konsekrerade | konsekreras | konsekrerades |
| Ind. plural1 | konsekrera | konsekrerade | konsekreras | konsekrerades |
| Subjunctive2 | konsekrere | konsekrerade | konsekreres | konsekrerades |
| Participles | ||||
| Present participle | konsekrerande | |||
| Past participle | konsekrerad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||