läxa upp

Swedish

läxa (“lesson”) +‎ upp (“up”)

läxa upp (present läxar upp, preterite läxade upp, supine läxat upp, imperative läxa upp)

to lecture
Sluta läxa upp mig om mina matvanor
Stop lecturing me about my eating habits
to berate
Kassörskan önskade att hon fick läxa upp kunder
The cashier wished she was allowed to berate customers

To (usually more or less angrily) let someone know the error of their ways.

Conjugation of läxa (weak)

	Active		Passive
Infinitive	läxa upp		läxas upp
Supine	läxat upp		läxats upp
Imperative	läxa upp		—
Imper. plural¹	läxen upp		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	läxar upp	läxade upp	läxas upp	läxades upp
Ind. plural¹	läxa upp	läxade upp	läxas upp	läxades upp
Subjunctive²	läxe upp	läxade upp	läxes upp	läxades upp
	Participles
Present participle	uppläxande
Past participle	uppläxad
¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.