låna

See also: Appendix:Variations of "lana"

Norwegian Bokmål

Alternative forms

• lånene

Noun

låna n

1. definite plural of lån

Norwegian Nynorsk

Noun

låna n

1. definite plural of lån

Swedish

Etymology

From Old Swedish lana, from Old Norse lána.

Pronunciation

• Audio:

  (file)

Verb

låna (present lånar, preterite lånade, supine lånat, imperative låna)

1. (transitive) to loan, to borrow
2. (ditransitive) to lend

Usage notes

• Just like lära (“to learn/to teach”), Swedish makes do with one verb by adding particles in or ut.

Conjugation

Conjugation of låna (weak)

	Active		Passive
Infinitive	låna		lånas
Supine	lånat		lånats
Imperative	låna		—
Imper. plural1	lånen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	lånar	lånade	lånas	lånades
Ind. plural1	låna	lånade	lånas	lånades
Subjunctive2	låne	lånade	lånes	lånades
	Participles
Present participle	lånande
Past participle	lånad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• belåna
• inlåna
• lån
• låna in
• låna upp
• låna ut
• lånekort
• upplåna

See also

• förläna
• län

Further reading

• låna in Svensk ordbok.