mäkta
See also: makta
Swedish
editEtymology 1
editRelated to mäktig (“mighty”).
Adverb
editmäkta (not comparable)
- (often somewhat ironic) very, mightily
- Han var mäkta stolt över sig själv
- He was mightily proud of himself
Etymology 2
editRelated to makt (“power, might”).
Verb
editmäkta (present mäktar, preterite mäktade, supine mäktat, imperative mäkta)
- (often with med (“with”)) to be able to, to manage
- De mäktade inte med att äta mer
- They couldn't manage to eat more
- Han mäktade inte med uppgiften
- He wasn't up to the task
Conjugation
editConjugation of mäkta (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | mäkta | mäktas | ||
| Supine | mäktat | mäktats | ||
| Imperative | mäkta | — | ||
| Imper. plural1 | mäkten | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | mäktar | mäktade | mäktas | mäktades |
| Ind. plural1 | mäkta | mäktade | mäktas | mäktades |
| Subjunctive2 | mäkte | mäktade | mäktes | mäktades |
| Participles | ||||
| Present participle | mäktande | |||
| Past participle | — | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||