nödvändig

Swedish

Etymology

From German notwendig, from Not (“need”) + wendig. Cognate with Danish nødvendig, Norwegian Bokmål nødvendig and Norwegian Nynorsk nødvendig.

Pronunciation

• IPA^(key): /ˈnøːdˌvɛndɪ(ɡ)/

Adjective

nödvändig (comparative nödvändigare, superlative nödvändigast)

1. necessary

   Det är inte nödvändigt

   It is not necessary

   nödvändig utrustning

   necessary equipment

Declension

Inflection of nödvändig
Indefinite	Positive	Comparative	Superlative2
Common singular	nödvändig	nödvändigare	nödvändigast
Neuter singular	nödvändigt	nödvändigare	nödvändigast
Plural	nödvändiga	nödvändigare	nödvändigast
Masculine plural3	nödvändige	nödvändigare	nödvändigast
Definite	Positive	Comparative	Superlative
Masculine singular1	nödvändige	nödvändigare	nödvändigaste
All	nödvändiga	nödvändigare	nödvändigaste
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic

Antonyms

• onödig
• onödvändig

Derived terms

• nödvändighet

See also

• nödig

References

• nödvändig in Svensk ordbok (SO)
• nödvändig in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• nödvändig in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)