namnbricka

Swedish

Etymology

Compound of namn +‎ bricka.

Noun

namnbricka c

1. nametag

Declension

Declension of namnbricka
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	namnbricka	namnbrickan	namnbrickor	namnbrickorna
Genitive	namnbrickas	namnbrickans	namnbrickors	namnbrickornas

Further reading

• namnbricka in Svenska Akademiens ordböcker